Varför fortsätter vi bryta metall och mineral när det går att återvinna det som brutits?

När en metall eller mineral är utvunnen ur berggrunden kan den användas om och om igen i all evighet och i Sverige blir vi allt bättre på att återvinna. Men även om vi återvinner allt som redan finns ovan jord räcker det inte för den omställning som krävs. Tillgång till metaller och mineral sätter takten för elektrifiering – elbilar, utbyggnad av vind- och solenergi och mycket annat behöver råvaror för att produceras. Till exempel är det mer än tre gånger så mycket koppar i en elbil än i en fossildriven bil. Det behövs också en rad andra metaller och mineral som grafit, kobolt, nickel och sällsynta jordartsmetaller. Europa står inför metallbrist så utan mer gruvbrytning är vi beroende av import från länder där både miljö- och arbetsvillkor ofta ligger långt från den standard vi här i Sverige. Vi behöver återvinna allt som går och samtidigt bryta mer.

Vilka krav finns för att få öppna en ny gruva i Sverige?

Att starta en ny gruva i Sverige är en lång och omfattande process med några av världens striktaste lagkrav. Först krävs tillstånd enligt minerallagen och miljöbalken, vilket innebär flera år av utredningar om miljöpåverkan, samhällsnytta och samexistens med andra intressen som rennäring och friluftsliv. Den som vill starta en gruva ska också binda kapital som räcker för att återställa marken när gruvbrytningen stänger. Den svenska gruvnäringen står bakom hårda krav men menar att processerna behöver bli snabbare. Annars riskerar vi att halka efter i den gröna omställningen trots våra rika tillgångar.

Vad gör Sveriges gruvindustri för att ligga först när det kommer till hållbarhet?

Med en gemensam målsättning att gruvdrift i Sverige ska vara fossilfri år 2035 pågår det en rad projekt och investeringar för att nå dit. En viktig pusselbit är elektrifiering av fordon och transporter, en omställning som i sig gör stor skillnad. Boliden arbetar just nu för att komma i mål med världen första helt fossilfria gruva – Rävliden i Kristineberg. LKAB har en pilotanläggning igång där det produceras fossilfri järnsvamp med vätgas. Våra svenska bolag ABB, Epiroc och Sandvik skapar världsledande maskiner och system och tillsammans med gruvbolagen utvecklas ständigt ny teknik för att minska avfall och energianvändning. Detta gör att Sverige redan idag kan leverera metaller och mineral med betydligt lägre klimatavtryck än många andra länder. Här finns industrins färdplan för fossilfri gruv- och mineralnäring.

Hur jobbar gruvindustrin i Sverige för att samexistera med rennäringen?

Gruvindustrin arbetar aktivt för att hitta lösningar som gör att gruvdrift och rennäring kan samexistera. Genom dialog och samråd har flera gruvprojekt anpassats för att minska påverkan på rennäringen. Det handlar konkret om att till exempel anpassa när i tid företagen jobbar med undersökningar av berggrunden för att hitta metaller och mineraler (sk prospektering) så att renar inte störs och att i vissa fall stödutfodra. Gruvnäringen tar och ska fortsätta ta stor hänsyn till rennäringens intressen.

Vad händer när vi ska lämna tillbaka ett gruvområde till naturen?

När en gruva avslutar sin verksamhet sker alltid lagstadgad efterbehandling för att återställa området. Gruvbolagen är enligt lag skyldiga att återställa naturen och avsätter redan vid driftstart stora summor i ekonomisk säkerhet för att kunna täcka kostnaderna, även vid en eventuell konkurs.

Var kan jag ta reda på mer?

SGU (Sveriges geologiska undersökning) är myndigheten som samlar det mesta om berg, jord och grundvatten i Sverige. Här kan du gräva ner dig i fakta, historia, kartor och mycket mycket mer. https://www.sgu.se

Svemin är gruvnäringens branschorganisation som samlar näringen i Sverige också en källa till fördjupning. www.svemin.se